flikkanhosdig

Sitter här hemma hos Andres i Göteborg. Ganska skönt att komma bort från stan ett tag kan man ju säga.

Idag har jag iallafall fått träffa min älskade söta Caroline, och det va helt underbart måste jag säga! Vi va först på stan ett tag, tog en kaffe på ett fik, och sådär. Sedan åkte vi hem till henne för att kolla om hennes mamma levde, vilket då visade sig att hon inte ens var där. Men vi fick tag på henne sen iallafall, och hon kom hem. Det va trevligt att få träffa henne också måste jag säga. Det va riktigt riktigt trevligt att få träffa dom faktiskt. Lätt jag vill dit flera gånger, det va riktigt skönt att vara där faktskt.

Snart har det gått 7 år för allt det där. Tiden går....

Vem är det jag försöker lura? Det känns konstigt utan dig vid min sida, det kan jag inte neka till. Jag saknar dig extremt mycke!

// LINN H

Nu är det inte långt kvar fören jag sitter på bussen/tåget på väg till Göteborg. Gud va kul det ska bli! Kommer hem igen den 1a januari, så jag blir ju borta ett tag. Men det ska bli riktigt skönt faktiskt, få träffa sina kompisar där borta, och komma bort från Fagersta. Slippa allting här, det ska bli riktigt skönt faktiskt. Däremot är jag riktigt nervös för resan som vanligt. Haha. Men först för att jag ska åka buss till Köping, och det är jätte halt ute.. Sen så tycker jag inte riktigt om att åka tåg långt med massa människor som jag inte vet vilka det är. Men det blir nog bra.

Jag har iallafall packat allting, och det blev 3 väskor xD Haha. Undrar vad allt folk kommer tro om mig på tåget. Haha. Så fult xD Hoppas att det inte är massa som sitter bredvid mig, för jag har ingen aning om vart jag ska ställa all packning. Haha.

Nej, nu ska jag kika om det finns nått annat roligt att göra på datorn..


Jag klarar mig utan dig, du är inte värd min uppmärksamhet längre.

// LINN H

Hej hopp! Nu är det julafton, men som resten av julen så blev inte ens julafton som jag trodde. Men det är väll sånt man får ta. Jag har iallafall fått saker som jag ville ha, så det är ju bra.
 
jag har funderat helt på en sak nu. Så mycke kan det inte vara värt att ha kontakt med mig uppenbarligen, eftersom att man inte ens kan skriva God Jul tillbaka när jag skrivit det. Jag vet ärligt inte vad jag ska säga, men det här stör mig så extremt mycket. Men men, det är väll inget jag kan göra åt. Och jag kan ju verkligen inte ändra hur allt det här känns heller, även om jag vissa stunder önskar att jag kunde det.

Och jag måste ju tacka alla för gårdagen som var med. det va jätte trevlig, och jag gör gärna om det. Är glad att jag har er så att jag har stöd och hjälp med det här. Det är jag er extremt tacksamma för. Så tack så hemskt mycket för gårdagen.

Nu ska jag gå upp till mamma och dom igen, ska snart hämta lite grejer i lägenheten, eftersom mamma vill att jag ska sova här i huset i natt igen.

Merry X-mes everybody!

//LINN H

Nu är jag hemma igen efter att ha vart hos chefen snabbt, i Ludvika och hemma hos familjen Hjelm. Hanna fixade naglarna på mig, så nu har jag fina naglar. Men känns väldigt läskigt att skriva och sådär nu igen, det måste jag säga.

Vad ska jag då göra nu då? Mamma och dom är i Avesta och badar, så jag får väll roa mig själv som alla andra dagar. Haha. Imorrn blir det att åka till pappa iallafall, farmor skulle åka dit. Så då åker jag med dom över dit och sen hem igen.

Nån mer än jag som tycker att julen är en jobbig årstid ibland? Den här julen känner jag är en riktigt jobbig jul faktiskt. Såhär jobbig har jag aldrig tyckt att julen har vart förut, men nu tycker jag att den är riktigt jobbig faktiskt. Det finns ett tomt hål inom mig, och runt omkring mig. Det känns så tomt så fort jag lägger mig och ska sova, så fort jag sätter mig vid tvn och ska mysa. Ja, det känns så tomt hela tiden. Och vad jag än gör så tänker jag på det där. Det är jobbigt faktiskt, men jag vet att jag måste vara stark. Hoppas och önska kan man väll iallafall göra, eller?
Jag måste ge det här tid, det kanske kommer gå då?

Aja, nu ska jag iallafall gå och roa mig som jag alltid gör.

// LINN H

God morgon.

Fattar inte vad det är med mig, jag vaknade innan klockan var 6. Mitt huvud va jätte trött typ, men kroppen ville bara upp och röra på sig. Hur störande är inte det då? Och allra helst när man vill sova för att inte tänka på allting. Nu måste jag ju sysselsätta mig ännu tidigare än vad jag tänkt..

Men det är lugnt, måste springa ner och hämta tvätten som jag lät hänga kvar igår, sen ska jag fixa med det så att det kommer in i garderoben, duscha och fixa mig.. Sen får vi väll se om det är dags att åka till Ludvika då eller inte. Det visar sig. Annars får jag väll hitta på nå mer att sysselsätta mig. Haha. Det ska väll inte vara så himla svårt. Jag brukar ju kunna sysselsätta mig med små saker. Jag tänker inte städa hela lägenheten igen iallafall, det känns ju ganska onödigt eftersom jag städade hela lägenheten igår. Tror inte att den har hunnit bli speciellt smutsig på en dag.. Inga barn har ju vart här, och knappt nå människor heller. Så nej, det är nog inte speciellt skitigt här. Haha.

Jaja, ska iallafall åka till Ludvika idag med syskonen Hjelm. Får jag iallafall nånting att göra. Sen ska jag vänta på att min kära farmor ska ringa också, så jag vet om jag ska åka till pappa idag eller imorrn. Ska ju fira julafton hemma hos honom, men måste ju veta om farmor ska dit eller inte, så jag vet om jag ska ta tåget idag, eller om jag ska åka med dom imorrn. Tydligen så är min faster jätte sjuk, så farmor kanske skulle bli tvungen att hjälpa henne imorrn, men jag hoppas på att dom ska åka till pappa. Så ofta träffar jag ändå inte min farmor, så det skulle vara kul att få fira jul med henne. Men jag blir inte förvånad om hon blir kvar här. Som sagt så ser ju min jul ändå inte ut som tidigare.. Men men, det är smällar man får ta.

Nej, nu ska jag springa ner till tvättstugan och hämta mina kläder så att jag kan duscha och fixa. Måste verkligen sysselsätta mig med nånting nu innan mina tankar springer iväg helt och hållet till det som jag vill undvika att tänka på just nu. Orkar inte med att vara nere..

// LINN H

Det kan man verkligen säga att det är. Jag har gjort vad jag kunnat för att hålla tankarna i schack, men nu då? Jag kommer inte på nånting mer att göra, så vad ska jag göra? Jag har städat lägenheten från topp till tå, tvättat all min tvätt och hängt upp den, rensat och fixat, slagit in dom sista julklapparna, pyntat granen... Vad mer kan man göra? Jag kommer inte på nånting, så tankarna har börjat vandra iväg.. Det här är verkligen tufft, det hade jag faktiskt inte räknat med om jag ska vara ärlig. Men hallå, det är ju snart jul! Då ska man ju vara glad! Men, min jul ser inte ut som jag har hoppats på och längtat efter. Det blev en helt annan jul istället, men jag kan bara skylla på mig själv. Hur mycke jag än vill skylla på någon annan så går det inte. Allt det här är mitt fel, det kan jag verkligen inte neka till hur mycke jag än vill det. Det är mitt misstag, men jag kan inte göra det ogjort heller.

Nej, jag måste komma på nånting innan det blir som det blev igår. Jag måste klara det här, annars vet jag inte vad.

// LINN H

Så är det, eller hur? Jag har haft min dag nu som jag har vart helt nere och gud vet allt, men nu måste man ta tag i livet igen. Man kan inte stanna kvar i det deppiga, för det blir ju ingen glad av. Visst, jag kommer inte släppa det här helt, men det får inte styra över mitt liv. Jag kommer alltid att finnas kvar, och jag kommer vänta, så enkelt är det. Man ska inte skynda på nånting, det blir det aldrig något bra av, eller hur? Men ah, jag kommer att vänta tills man är redo, jag ger inte upp allting. Även om jag går vidare med mitt liv, så kommer jag vänta, för jag va lycklig. Jag mådde bra, så enormt bra så det finns inte.. Synd bara att det gick som det gick, men får väll ändå ha kvar lite hopp om det här. Man vet ju aldrig. Fast det känns ju tufft, men det är väll så det är. Jag ska försöka ta tag i mitt liv iallafall, och vara stark.

Jag är stark som person, men i vissa saker så är jag inte så stark när det kommer till kritan. Men så är det väll med alla, eller?

Nu ska jag kolla på ett avsnitt från Playa Del Sol, sen blir det att fixa lite.

// LINN H

Jag fattar inte hur ens liv kan gå i tusen bitar hur lätt som helst. Först kan man vara hur glad och lycklig som helst, hur hel som helst, för att allt sedan ska gå i miljoner bitar och man känner sig helt super trasig igen.

Aldrig någonsin, jag säger aldrig, kommer jag låta någon komma mig nära inpå igen. Aldrig. Det här är sista gången. Jag ska aldrig lita på en människa igen, det här misstaget tänker jag aldrig göra om. Aldrig. Och heller aldrig anledningen till att det blev såhär. Det här kommer inte att upprepas.


// LINN H

Nu har jag precis kommit in från en promenad med syrran, Tomas, Alicia och Elias. Fast åkte bob med Alicia sista biten, för trodde mitt ben skulle gå av. Hatar verkligen mitt ben då jag ska gå långa promenader, det börjar alltid göra ont och det stör mig jätte mycket. Jag vet inte vad jag ska göra för att få bort det heller, det hjälper ju inte direkt av att jag är ute och går hela tiden, det är det som är det dryga.

Men jaja, jag sitter iallafall här, och jag tycker att jag va duktig faktiskt, om man får säga så. Men jag kämpade faktiskt för att inte ge upp, men jag gav upp till slut, den där sista biten. Men Tomas fick ju mer träning istället. Haha. Jag och syrran ska och träna på gymmet snart också, så fort hon har ätit frukost och pratat med familjeläkaren. Annars får jag väll träna hemma, det går ju det också.

Nu ska jag kolla lite på vad det är jag kommer ha som restprov i historian.


Kiss and hug

// LINN H


Jag ger upp nu. Orkar inte försöka längre, duger det inte så är det så. Jag orkar inte försöka hela tiden, det ger ju ingen verkan iallafall. Så jag ger upp. Bollen ligger inte hos mig längre, tyvärr.

Känns så trist. Jag gör typ ingenting känns det som. Det känns som att jag inte göra nånting, men ändå gör hur mycke som helst. Jag fattar inte. Jag måste göra nått åt det här. Fast som det är just nu så är det ju bara drygt. Måste bli av med den här hostan och det onda i bihålorna.

Nu ska jag gå och pilla med lite annat.

Jag vill ha dig här hos mig. Kan du försöka förstå det? Jag saknar dig, och vill ha dig. Glöm inte det, för du är min <3

Kiss and hug

// LINN H

Hann tyvärr inte skriva tidigare idag, så det får bli nu. Eller hann och hann, jag orkade inte, för va helt slut då jag knappt sovit någonting under hela natten. Det va en riktigt tuff natt, men hoppas att det inte blir lika i natt. Håller tummarna för att det här blir en natt som jag kan få sova hela natten, det skulle vara riktigt skönt. Kommer inte ihåg sist jag sov en hel natt faktiskt.

Iallafall, idag så var vi till Avesta då min morfar blev 65 år och går i pension. Så nu börjar han verkligen bli en gammal gubbe, eller det kanske man blir i och med att man går i pension? Jag vet inte riktigt. Jag vet iallafall att han nu går i pension, och att han är världens mest underbaraste morfar. Jag skulle nog inte vilja ha någon annan morfar faktiskt, jag älskar honom verkligen hur mycke som helst. Det där är min gamla gubbe det, och ingenting kommer någonsin bli sig likt den dagen han lämnar oss. Men så får man ju inte tänka nu heller, idag ska ju vara en bra dag då man får fira någonting med dom man tycker om och älskar.

Och måste säga att det är sjukt hur underbara ens kusiner egentligen är. Jag träffar dom inte direkt speciellt ofta, men helt underbara är dom. Blev helt rörd idag när jag såg dom, när Sebban hade min lilla bebis i sin famn och hur han gosade med honom och sådär. Helt underbart. Och sen när Dennis också kom och gosade med honom. Kan man bli mer varm i hjärtat eller? Sånt där får mig att bli så glad, jag vet inte varför, men jag blir helt varm i kroppen. Det är verkligen en helt underbar känsla måste jag säga.

Sen har det ju funnits lite skit med den här dagen också, men det tycker jag är onödigt att ta upp här. Det kan stanna på ett annat ställe, behöver ju inte alla få reda på. Eller hur?

Jag körde iallafall hem från Avesta, och jag trodde först det skulle vara läskigt att köra då det va lite halt och sådär ute, men det va inte det. Det gick jätte bra också för den delen. Fick lov att vänta på min syster efter vägen bara, eftersom hon kommer efter oss då hon skulle lämna en av mina alla kusiner hemma. Men det gick bra iallafall.

Nu får vi se vad jag ska göra, men tror det blir att lägga sig i soffan och glo på film med min påse godis som mamma köpte åt mig. Sen får det bli sängen tror jag.

Hoppas du kan försöka tänka igenom det här. Det är inte lätt för mig heller, det hoppas jag att du vet. Jag vet inte vad jag ska tänka och tro, tänk på det. Jag vill veta, men inte så lätt när det känns som att allt döljs. Jag försöker mitt bästa, men det är inte alltid det går. Jag är inte perfekt, men jag vill vara där och finnas där. Så snälla, stäng inte ute mig från allting, det blir inte bättre. Vill inte bli glömd och "bortkastad".

Sweet dreams

// LINN H

Nu börjar det bli dags att lägga sig. Så ska börja fixa mig för sängen, sen ska jag lägga mig och läsa lite. Jag skriver nog ett inlägg imorrn när jag har vaknat.

Natti natti

// LINN H

Skönt. Nu äntligen har man jullov, så sitter här hemma för tillfället och tar det lugnt. Väntar på att få reda på om jag får låna bilen eller inte, men det går segt. Jag måste få veta snart, så att jag vet hur jag ska göra sen. Haha. Min dag va helt planerad från början, men nu är ingenting som det ska. Nu får dagen bli som den utartar sig. Det visar sig verkligen hur allt blir. Det är tur att man kan roa sig själv, och att man är lättroad ibland. Såna tillfällen kan behövas, eller vad säger ni? Nej, nu ska jag logga ut.

Kiss and hug

// LINN H

Jag måste få tacka Jaana som är en riktigt bra kompis. Jag ska nog göra som hon säger, det kan nog behövas. Men det får nog vänta till jullovet börjar. Eller så får det bli någon dag efter skolan, så ska jag fixa det där. Hon har ju helt rätt i det hon säger måste jag ju få lov att säga.
Måste få träffa människorna först så att jag kan komma på för- och nackdelar igen. Det är inte så lätt i alla lägen. Men jag tror jag vet iallafall. Och jag tror jag vet åt vilket håll jag ska gå. Men jag är inte riktigt säker än. Men jag tror jag vet. Och jag hoppas att det blir ett bra beslut. Det hoppas jag verkligen. Annars skiter jag i det, och så får det vara som det är. Då ger jag upp båda personerna. Men det vill jag inte. Det finns verkligen nånting i en av dom, som verkligen gör att jag vill vara med den hela tiden. Så det kanske blir den personen till slut iallafall. Det tror jag nog. Men jag vet inte än. Allting känns så komplicerat. Jag blir så förvirrad av mig själv, så det finns inte. Jag tycker sånt här är jobbigt, men jag förstår inte varför. Borde det vara såhär jobbigt? Egentligen tror jag inte det, det är nog bara jag som gör det så jobbigt och förvirrande.

Jag vill vara med den här personen som gör mig så glad hela tiden, som får mig att skratta och le. Jag tror inte jag har känt mig så levande och omtyckt på länge tillsammans med någon faktiskt, så jag skulle verkligen vilja vara med den personen igen. Jag skulle vilja våga låta den personen komma mig närmare, det skulle jag verkligen vilja. Och det hoppas jag att det blir en vacker dag.

Men nu till det andra jag tänkte mig att skriva. JAG VILL HA BORT SNÖN NU! Visst, jag tycker om när det snöar, men allting behöver ju inte komma direkt? Eller? Och sen när det blir så himla halt, det tycker jag inte om. Bara idag så har jag halkat till ett x antal gånger, och jag har ramlat helt fyra gånger. Ganska så drygt måste jag säga. Jag tycker verkligen inte om det. Verkligen inte. Så, sluta snöa nu, och sluta va så halt skulle jag vilja säga.

Jaja, nu ska jag väll ta och göra klart allting som jag skulle göra.

Kiss and hug (And I miss you my sweetheart)

// Linn H

måste man ju fundera över ibland. Och just nu skulle jag bara vilja skratta åt vissa personer som är så himla patetiska, men vi ska inte gå in på varför, för det hör verkligen inte hit. Tycker iallafall inte jag. Jag är inte som alla andra som skriver in hela historien så att alla kan se, tyvärr. Sånt skriver jag nån annanstans.

Och sen så skulle jag bara vilja försvinna ibland. Jag hatar verkligen det här med känslor och kärlek. Jag blir helt tokig på det. Ingenting går som jag vill, mitt liv går som det vill själv har jag märkt. Inte som jag vill, utan som det själv vill. Blir verkligen helt galen.

Det finns en person som jag älskar, och en person som jag verkligen gillar. Det här är helt galet. Egentligen borde jag inte skriva det här här, för det kan bli världens kaos av det. Och det vill jag inte. Men den här personen som jag älskar, den gör mig så frustrerad och förvirrad så jag knappt vet själv vad jag vill, i och med att den personen håller på och velar fram och tillbaka vad den vill och sådär. Det gör mig verkligen helt galen. Och den här personen som jag gillar då, den personen vet jag iallafall vart jag har den, tror jag. Jag hoppas att jag vet det iallafall. Ja, jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Allting känns så komplicerat, eller är det bara för att jag själv gör det komplicerat? Jag vet inte riktigt. Det här gör mig bara så galen. Jag ver verkligen inte hur jag ska göra med allting, det här är helt galet. Någon som kan hjälpa mig? Ge mig råd eller nånting? Det här är verkligen inte kul, så jag skulle tacka för all hjälp jag kan få.

Jag har det verkligen jätte trevligt och så med den här personen som jag tycker om, och personen jag älskar har jag knappt träffat nånting, och pratar bara till och från när det passar den. Så jag vet verkligen inte hur jag ska göra. Kan någon hjälpa mig? Ge mig råd? Vad som helst, bara det kan hjälpa mig.

Det va ett tag sen som jag skrev sist. Men känner att jag inte har någon större entusiasm till bloggen just nu.. Har annat att tänka på för tillfället, och annat att göra dessutom...

Nej, nu ska jag snart gå och kura i soffan framför tvn, med någon film tror jag..