flikkanhosdig

och jag börjar bli trött på det här.
Snälla, förstå att det här är jobbigt för mig. Jag älskar dig fortfarande, och tänker på dig extremt mycket. Jag vet att jag är vild av mig, överaktiv och ja rent ut sagt ett problembarn för dig. Jag vet att du tycker att det är svårt att ha och göra med mig. Men vad ska jag göra? Jag har alltid vart vild och överaktiv, jag kan inte göra så mycket åt det. Snälla, försök tänka hur allt är för mig också. Jag är den jag är, jag kan inte göra så mycket åt mitt vilda och överaktiva jag, även om jag skulle vilja. Det är jätte svårt. Och jag vet hur lugn du är , och att du gärna bara kan sitta hemma och mysa framför tvn. Visst, det kan jag också, men inte jämt. Du är inte lika överaktiv som jag, och är inte så intresserad av att åka till alla möjliga ställen, men jag är sån. Jag vill gärna åka till andra städer och ställen än dom jag alltid vistas i.
Snälla. Det här är bara för jobbigt. Antingen så bryter du helt, eller så gör du något annat av det här. Jag klarar inte av det som det är nu iallafall. Du väcker för mycket till liv inom mig. Hellre att du överger mig, än bara finns där på telefonen där du känner för det. Klarar inte av det här, och det vet du. Vet inte vad jag ska säga....