flikkanhosdig

Jag blir tokig. Kan man inte vara smärtfri? Jag tycker inte om att ha smärta hela tiden. Jag hatar det, och allra helst när det är smärta som man inte kunde göra nånting åt heller. Men nej, nu ska jag väll inte gnälla så himla mycke. Allting blir väll vad man gör det till? Men jag försöker ju att göra allting som jag brukar och sådär fast att det gör ont. Jag försöker leva precis som alltid fast att jag har smärtan, men det går inte riktigt. Det tär på mig att det gör ont, och jag vet att det kommer göra ont länge länge. Jag vill kunna ta bort det, jag vill kunna ta bort smärtan, men jag vet att det inte går. Och det gör mig så svag.

Men nu ska jag inte gnälla över hur jag känner mig. Det är väll bara att ta tag i livet och bita ihop. Det som inte dödar härdar, är det inte så man säger? Nu vet jag ju hur det känns, så ah.. Jag vet inte vad..

Nej, nu får jag bita ihop och försöka ta tag i allt. Jag är hemma från skolan iallafall.

Ciao <3